“Erkänn asexualitet!” skriver Rebecka Reinhard och Katri Olsson, genusstudenter, i tidningen Feministiskt perspektiv och vill synliggöra de asexuella som de menar på lever med en förtryckt sexuell läggning. Och jag kan inte låta bli att börja fundera på vad som egentligen kan klassas som läggning. De senaste åren, ja åren, så har vi pratat om sexuella läggningar som hetero-, bi-, homo- och transsexuella. Även queer faller i vissa diskurser in som sexuell läggning. Nu även asexuella. Jag är definitivt med på tanken om att alla sexuella i det här fallet läggningar ska erkännas och likställas, ingen är bättre eller sämre än någon annan. Men vad är egentligen en sexuell läggning? Vad ligger i ordet läggning?
Enligt wiktionary kan läggning vara en inneboende preferens, på engelska “sexual orientation” kan vi utläsa att det handlar om en slags, ja, orientation. Kanske att det finns vissa sexuella handlingar som en person föredrar framför andra, vilket kan vara att ha sex med personer av ett visst kön. För på något sätt kan jag tycka att definitionen av läggning som i att vara lagd åt det ena eller andra är snävt och lite väl bestämt. Enligt sexualvaneundersökningar som då och då genomförs sen 40-talet i Sverige och USA för att nämna några länder, framkommer att även en person som definierar sig som heterosexuell (alltså är lagd åt att ha sex med det motsatta könet) är sexuell på sätt som går utanför definitionen av heterosexualitet.
Men i artikeln definieras asexualitet som att inte vilja ha sex i någon form med andra människor. Att egensex som onani går in under definitionen av asexualitet. Och om läggning nu handlar om att föredra det ena före det andra, en sorts aktivitet av något slag så blir ju asexualitet en sorts ickehandling, eller? Och det är nog där jag blir förvirrad. För som jag tänker kring asexualitet så innebär det att inte känna sexuell lust över huvud taget, även om kärlekskänslor av alla de slag kan upplevas, dessa kan ju helt klart vara separata. För det är just det som sätter a:et framför sexualitet. En ickesexualitet om en så vill eller icke-läggning. Men om asexuella personer ändå föredrar vissa sexuella handlingar framför andra så är jag helt med på att det är en sexuell läggning, men a:et måste i så fall bort tänker jag. Eller så är det egentligen en annan form av sexuell läggning som synliggörs i artikeln – egosexuell skulle den kanske kunna heta?
Kommentera gärna. Jag vill veta vad du tänker om det här för jag blir inte helt klar över detta, uppenbarligen. Och samtidigt kan jag känna; kan jag inte bara få vara sexuell eller inte sexuell? Och kan inte det få variera? Måste det vara något bestående och för evigt istället för att kanske avdramatisera det här med läggning och låta det vara öppet för att förändras vilket i förlängningen kanske gör det mindre stigmatiserat att tillhöra det ena eller det andra för att det inte längre spelar någon roll. Varför är det så viktigt att veta vilken sexuell läggning någon har? Visar det sig inte förr eller senare när det är läge för det om en person vill veta det om någon annan?
Sexuell läggning – är det inte egentligen stigmatiserande per se, oavsett vilken du erkänner dig tillhöra? Du placeras i ett fack. Vilket kanske vissa vill men om vi hade valet, hur många skulle vilja det egentligen? Placerar vi oss inte i fack mest bara för att vi tror att vi måste det?
